Har träffat en kille vid namn Niklas.
Så otroligt vacker.
En helt fantastiskt, underbar person.

Tycker om dig något enormt.
Hur mycket ska du kanske aldrig förstå ?
Även om jag kanske inte visat det tillräckligt.
Så vill jag verkligen att du ska veta det.
Vill alltid vara nära dig.

Men du vet ju ändå att våra stunder förblir så korta.
Eftersom jag tydligen begär lite för mycket.
Den tiden jag vill ha, att inte ha så bråttom.
Så alldeles snart går du ifrån mig & allt är borta.
Iaf för din del. Dock inte för min.

Du är inte fri, varför bryr sig mitt hjärta om det.
Jag borde bli mer förståndlig.
Förstå att jag inte har, ens en liten shans....
Att vinna ditt hjärta.

Jag har försökt, glömma.
Det är ingen ide.
Jag kan inte styra över mina känslor för dig.
Dom är redan för starka..
Men när jag ser dig, då känner jag.
Att det är du endast du som kan få mig att leva igen.


Skulle kunna skriva mycket mer än så,
men känns som om det inte är nån mening med det längre...
Tyvär.
Men där har du sanningen!

Godnatt, i think!
Kram /M